Poesi
-
Jag i andra: porträtt på prosa av Maria Wine
Porträtt på prosa. Jag tänkte nog då jag läste titeln, att ”jag” skulle träda fram mer. Men jag möts av korta litterära och poetiska porträtt av olika udda och egensinniga människor. Men så är det väl ändå ofrånkomligen så att så som man porträtterar en annan person, också säger något om sig själv? Jag slås då jag läser av en önskan att veta vilka hon porträtterar, att få en vidare bild, en djupare kunskap. Nu blir det ett fint galleri av olika typer av människor, karaktärer. Någon borde skriva varje karaktärs egen berättelse, tänker jag, ta avstamp i dessa porträtt och skriva vidare. Som att porträtten inte räcker då? Kanske,…
Du kanske också gillar
Marken av David Väyrynen
Den vita boken av Han Kang
Låt oss förvandlas av Kristian Lundberg
-
Incestens hus av Anaïs Nin
Jag tänker att det är ett drömtillstånd, eller ett surrealistiskt skildrande av en medvetandeström, där drömtillvaron, drömtankarna, ligger nära eller parallellt med det medvetna. Drömmen som känslomässig metafor: i den drömlika poesin kan den verkliga känslan gestaltas. Men riktigt så enkelt är det inte, den blir en surrealistisk drömberättelse genom jaget, duet, Sabina, Jeanne, den förlamade mannen Lot, den mänskliga kristus… Det är en slags saga, mytiskt skriven, omskriven poetiserad verklighet och ja, metaforbelastad till bristningsgräns och bilder som bryter mot varandra, bryter ”regler”, men jag uppfattar det som medvetet. Ett ”både och”, ingenting är någonsin endast det ena. Om det brinner, drunknar man. Inget egentligt narrativ. Allt sker i…
-
Broderier av Burcu Sahin
Burcu Sahin mötte jag genom samtalet med Annelie Bränström Öhman på Littfest. Återigen, som med Rasha Alqasim, är det en enkelhet och en stillhet i språket som tilltalar mig, och samtalet om hur tygets, hantverket, det kvinnliga arbetet med nål och tråd, skrivs fram och får plats i dikterna, är invävda i historien, är det som framförallt fångar mig. Det talar till min textila sida, även jag har gjort kopplingar i mitt skrivande till det textila, brodera texten, stygn för stygn. Det är kvinnorna som skrivs fram i dessa dikter, kvinnorna i Sahins liv, situationer och tillstånd, minnesbilder, ögonblick som illustrerar och speglar både värme och utsatthet. Det finns en…
Du kanske också gillar
Sveas son av Lena Andersson
Dina händer var fulla av liv, av Suad Ali
Hjärnan darrar av Klara Wiksten
-
Jag matar kriget med dem jag älskar av Rasha Alqasim
Att skriva om denna bok tog mig genom en minnesresa i dagboksträsket, för jag visste att jag hade skrivit någonstans om den, minns intrycket av den så tydligt, men var? Inte på datorn, jag sökte i alla tänkbara mappar. I dagboken, således. Men det var ett år sen, lite drygt, och var har den dagboken hamnat? Jag har nu grävt igenom ett decennie av osorterade dagböcker som legat på lite olika ställen i ateljén, innan jag hittade det jag sökte: årsslutet 2018 låg i en låda med mycket äldre dagböcker. Note to self: sortera dina dagböcker. Det var Internationell poesifestival i Stockholm, 2018, och kanske hade jag hört hennes namn…
Du kanske också gillar
Märta Tikkanen – Århundradets kärlekssaga
Incestens hus av Anaïs Nin
Ædnan av Linnea Axelsson
- 1001 books you must read before you die, Kartan, Läsprojekt, Livsberättelser, Nyutgivet engelska, Nyutgivet svenskt, Oläst i biblioteket, Poesi, Poetik, Postmodern/absurd/surrealism, Recensionsexemplar, Romaner, Sci-fi/spekulativ/dystopi, Skrivet av kvinnor, Svårläst, Widdings fotspår
Mina läsprojekt
Mer eller mindre tydliga läsintentioner, som alla får varsin kategori på bloggen så man kan följa utvecklingen av dem. Sorterar upp detta tydligt årsskiftet 19/20, så inlägg skrivna före det kommer förmodligen inte med, men jag ser de flesta av dem som projekt som inte bara löper för 2020, utan på längre sikt. Varje projekt/tagg har också ett eget inlägg med en uppdaterad lista av vad jag avverkat, dessa startar januari 2020 eftersom det känns för meckigt att försöka gå igenom gamla inlägg. Dessutom skriver jag kanske inte reflektioner på alla böcker.I övrigt försöker jag ge böckerna relevanta etiketter för de ämnen de handlar om, de länder författarna kommer ifrån…
Du kanske också gillar
Skrivcafé: Orlando av Virginia Woolf
Mrs Dalloway av Virginia Woolf
Solomons sång av Toni Morrison
-
Barnet av Olivia Bergdahl
En sonettkrans, vad innebär det? En av de mer komplicerade saker i poesin man kan ge sig på, nämligen att skapa en krans, en ring av 15 sonetter, där slutraden i varje sonett blir förstaraden i nästa, och dessutom bildar en ”mästarsonett” i slutet. En sonett har fem takter i varje rad, som bidrar till dess rytm. Det finns också flera varianter av sonetter, där rimmen går lite olika. Barnet är skriven som en Petrarca-sonett, där rimmen går ABBA CDE CDE, dvs att slutordet i rad A rimmar med nästa rad A:s slutord, slutordet i rad B rimmar med nästa rad B:s slutord etc. Temat i denna sonettkrans är uppväxt;…
Du kanske också gillar
Mammajournalerna av Helene Rådberg
Sveas son av Lena Andersson
Sjöhästar av Niklas Mesaros
-
Den vita boken av Han Kang
Detta skrev jag då jag precis avslutat läsningen av boken, med min tunna blyertspenna på ett den sista vita sidan: I mångt och mycket handlar denna bok om sorgen över en förlorad storasyster, en som inte fick leva, men vars existens påverkar jaget genom hela hennes barndom och lever kvar i henne. Genom det vita sträcker hon ut en hand för att försona sig med, gestalta den förlorade systern. Det är också en lovsång till det vita och en bok full av hopp som aktiveras av det vita i en slags meditation. Funderar också på den inte uttalade diskursen om ”vithet” kontra annorlundaskap som finns med under ytan. Subtilt, men…
-
Låt oss förvandlas av Kristian Lundberg
Jag läser Lundbergs diktsamling som dikter om döden, hans (textjagets) föräldrars död. Den ena kanske som kanske just nyligen skett, den andra äldre, av äldre datum, en kropp i ett träd. De döda. Det finns en rörelse i dikten: låt det ske. Du har redan lämnat oss, förvandlas till lämna mig inte nu, som också avslutar samlingen. En oförsoning ändå, med döden? En ovilja att trots allt lämnas? Varför modern? Det är inte självklart. Jag tar referenser från tidigare böcker, där han skriver om sin mamma, kanske Yarden? Eller den där andra boken jag lyssnade på men inte lyssnade klart, vad hette den? Och allt ska vara kärlek (jag slutade…
Du kanske också gillar
Incestens hus av Anaïs Nin
Jag i andra: porträtt på prosa av Maria Wine
Ædnan av Linnea Axelsson
-
Ædnan av Linnea Axelsson
Berättande dikter, epos. Den har fått kallas det, och ja, det är ju ett mellanting. Inte bara poesi och liksom inte så ”mångtydig” som enskild lyrik kan vara, utan berättande, narrativ dikt med karaktärer, historia, utveckling. Första delen består av ett historiskt parti, som berättar om en samisk familj som får två söner, den ena stark och frisk, Aslat, och den andra svag och egen, Nila. Familjen påverkas av svenskarnas intrång på den samiska marken och de tvångsförflyttningar som sker. Aslat dör alltför ung, och Nila tas till slut in på anstalt. I de andra delarna följer vi en familj i nutid, framförallt Lise som växer upp mer eller mindre…
-
Källarhundarna av Tove Mörkberg
Källarhundarna läser jag ut på mindre än tio minuter, tror jag. För mig är det nog inte är diktsamling. Det är snarare en diktsvit, en enda lång dikt, uppdelad på korta sekvenser av 3-5 rader. Ingenting går förlorat i den ”snabba” läsningen. Jag slukar den, snarare, och dess minimalistiska form gör att dikten är lätt att ta till sig. Korta betraktelser inifrån en avdelning, presumptivt psyk, låst avdelning. Vi följer ett diktjag, som återkommer, andra som återkommer, ett vi som hon ömsom beskriver, ömsom identifierar sig med i dess brokighet. ”Vi svär över byråkratin / ekonomin / och kaffet”. En del av viet, vi mot dom, vi – de galna…
