Den här boken var en sådan skön pausläsning för mig. Jag såg den på snabblånshyllan i biblioteket, där jag var för att hämta två bokklubbsböcker (Nej och åter nej av Nina Lykke, samt Liknelsen om sådden av Octavia E. Butler) och eftersom jag mindes att den skulle ha något att göra med en författares vardagssituation, så drog jag den med mig av bara farten.
De böcker jag påbörjat har liksom känts tröga att läsa, inget riktigt flyt eller sug fastän jag tycker om dem och såklart vill läsa klart dem. Men det är som att de kräver något av mig, att jag ska pussla ihop något, och känns något om mig själv och mitt liv, om världen i stort, jag vet inte exakt vad – men fina som de är så är det något just krävande med dem. (Jag läser just nu The ventrilloquist’s tale av Pauline Melville och Spill : en damroman av Sigrid Combüchen.) Och just nu är jag i ett emotionellt limbo (eller ett ganska fysiskt också, på sätt och vis) som jag kanske skriver mer om sen när det inte längre är ett limbo utan jag vet något om situationen och kan gå vidare. Och i limbot behövde jag något annat, något enklare, något prestations- och kravlöst.
Och det är verkligen den här romanen. Den är konkret, har en enkel berättarlinje, försöker inte vara djupare än den är, it’s telling it like it is. Det finns en hel del igenkänningsfaktor i den, även om jag inte riktigt är i huvudpersonens situation i dagsläget så har jag varit där, litegrann. Aldrig lika ”nonchalant” med min inkomst och att låna pengar, men vilse i tillvaron inte minst på grund av en hangup på en kortare kärlekshistoria tex. Det är autofiktion, förstår jag när jag klickar in på författarens insta och ser en artikel om ”hur det känns att skriva autofiktion”, och som sådan en tydlig inramning: den handlar om en period i en persons liv där denne är i ett slags mellanrum (inte om mitt pågående limbo, men det ligger kanske något i detta ändå, varför det var så skönt att läsa den nu) där hon behöver ta tag i sitt liv men inte gör det. Den är personlig, ärlig och naken (ingen poäng med autofiktion om den inte är utlämnande), bjuder på sig själv och sin egen ”misär” i all sin enkelhet. En modern diskbänksrealism för millenials. Jag tror att många kan känna igen sig på den här vilsenheten.
Det var bara i mitten som jag blev lite less. Det var passagen om sminkning, som jag tyckte var tråkig rätt och slätt. Men det kan bero på att jag lyssnade på denna del av boken, vilket ju saktar ned läsningen lite. Hade jag läst det hade jag nog bläddrat förbi det så pass snabbt att det inre registrerat som tråkigt? De olika läsarterna påverkar onekligen. Det sagt fungerar den som ljudbok. Eftersom den inte är komplicerad, inte använder sig av intrikata litterära grepp, inte egentligen har något ”dolt budskap” utan är en rak historia. Man får det man förväntar sig.
Jag tyckte om de korta kapitlen och den återkommande formuleringsformen av dess rubriker, som ”sammanfattade” dess innehåll: ”Jag unnade mig goda saker” eller ”Jag tänkte på oss” osv. Kapitlen känns lite som dagboksinlägg eller blogginlägg ungefär, men inte ”för mycket”, det har ändå form av roman. Jag tyckte om chipsdiskussionen, som gjorde mig sugen på chips. Trots att det förstås används som en ”negativ” indikator, dvs tecken på att jaget inte mår bra (när hon frossar) osv. Det var skönt att läsa om någon som har en så invecklad och känslosam relation till chips. Bara så.
Det innebär inte att jag tycker mindre om boken, vill jag säga. Jag läser med förkärlek olika genrer av olika anledningar. Och den här passade som hand i handske just nu. En slags feelbad eller anti-feelgood, lågmäld, hanterbar angst. Den påminner litegrann om Inlandet av Elin Willows, men jag stör mig inte lika mycket på huvudpersonen, faktiskt. Inlandet var djupare ner i vardagsmisären på något sätt, mera hopplös. I den här boken känner jag ändå att det liksom kommer att vända, att något kommer att få betydelse igen. Inlandet var mycket mörkare.
Titel: I sommar blir det nog bättre
Originaltitel: Ehkä tänä kesänä kaikki muuttuu
Författare: Sisko Savonlahti
Originalspråk: Finska
Översättare: Marjut Hökfelt
Förlag: Norstedts
Utgivningsår: 2020
Format: Lånebok (snabblån) + ljudbok
Köp boken på din lokala bokhandel, tex på Bokcafé Pilgatan i Umeå >>
