Burcu Sahin mötte jag genom samtalet med Annelie Bränström Öhman på Littfest. Återigen, som med Rasha Alqasim, är det en enkelhet och en stillhet i språket som tilltalar mig, och samtalet om hur tygets, hantverket, det kvinnliga arbetet med nål och tråd, skrivs fram och får plats i dikterna, är invävda i historien, är det som framförallt fångar mig. Det talar till min textila sida, även jag har gjort kopplingar i mitt skrivande till det textila, brodera texten, stygn för stygn. Det är kvinnorna som skrivs fram i dessa dikter, kvinnorna i Sahins liv, situationer och tillstånd, minnesbilder, ögonblick som illustrerar och speglar både värme och utsatthet. Det finns en…