-
Barnet av Olivia Bergdahl
En sonettkrans, vad innebär det? En av de mer komplicerade saker i poesin man kan ge sig på, nämligen att skapa en krans, en ring av 15 sonetter, där slutraden i varje sonett blir förstaraden i nästa, och dessutom bildar en ”mästarsonett” i slutet. En sonett har fem takter i varje rad, som bidrar till dess rytm. Det finns också flera varianter av sonetter, där rimmen går lite olika. Barnet är skriven som en Petrarca-sonett, där rimmen går ABBA CDE CDE, dvs att slutordet i rad A rimmar med nästa rad A:s slutord, slutordet i rad B rimmar med nästa rad B:s slutord etc. Temat i denna sonettkrans är uppväxt;…
-
Enhet av Ninni Holmqvist
Dystopier kryllar det av nuförtiden. Den här publicerades 2006, så om det verkligen är en boom bara just nu vet jag inte om man kan säga. Det är väl ett ständigt återkommande sätt att hantera nutida frågeställningar och problem, farhågor och situationer. Men kanske hade den här fått större genomslag om den publicerades nu? Fast jag vet inte, den behandlar inte dystopin utifrån miljöhotet. Eller? Det kanske förresten visst ligger där under ytan, även det är mer ett politiskt obehagligt scenario, åldersdiskrimination, nyttighetsaspekter etc, som utspelar sig här. Och en kritisk blick på en kritisk blick (inte en felskrivning) på hur kulturutövare ses av nyttosamhället. Enhet. Det är dit man…
-
Bete sig av Linda Jones
Jag vill också hyra en stuga i skogen i all ensamhet och bara vara. Åh vad den känslan är stark! Den kommer framemot slutet av boken, för i början är det uppbyggande av både detta ATT (var det innebär) ha åkt till en stuga mitt i obygden, och varför hon är där, de händelser som ledde upp till att Stina känner att hon behöver en paus från omvärlden, kraven, ”livet” såsom andra planerat det. På det planet är det en viktig bok för unga vuxna. Det är ärligt talat inte så jävla bråttom som det påstås. Varken med barn och familj eller med utbildning och ”framtiden”. Framtiden är jävligt lång,…