En gammal reflektion, som blivit liggande av den något banala orsaken att jag ville fota boken med en måttstock, och inte hittade någon. Nu har jag gjort det… Sent omsider. Läste ut boken den femte maj 2018. Time flies. Underrubriken, en berättelse om folkhemmet. Ja, det är ju det det är. Ragnar Johansson, Sveas son, född ”år noll i den svenska historien, det år då socialdemokratin vann makten i landet och överttog protestantismens heltäckande mantel av omsorg, stränghet och strävan med självflagellering individuellt och i grupp, för att inneha den obrutet i fyrtiofyra år och omforma Sverige i grunden.” Ragnars strävan är att vara så vanlig som möjligt, inte sticka…