Novellsamlingen Bland träden är fylld av korta, ofta absurda och märkliga, ibland ”övernaturliga” utsnitt, så korta att de nästan inte ens kan kallas noveller. Själv säger han att ”Jag är inte säker på att det är noveller faktiskt, man kan kanske beskriva dem mer som skisser, vissa är mer dikter än noveller” i en artikel i DN. Och det kände vi nog av lite också, ,när vi läste den i måndags på skrivcaféet. Samtalet efter uppläsningen, som jag gjorde slumpvis för att ge ett brett urval på hur hans noveller kan se ut, rörde sig kring frågor som: är det meningen att man ska förstå? Ska man läsa dem mer som dikter än…