En lista på saker jag uppskattade med denna bok: Ett. Språket flyter fram utan att jag ställer mig några frågor eller skriver om i mitt huvud. Det händer inte ofta. Anyuru skriver enkelt, rent, men också med en poetisk klarhet. Två. Det lågmälda inslaget av science fiction. En slags parallell värld där en terroristattack i en seriebutik skett i Göteborg utgör fonden, vilket inte är så otänkbart tyvärr. Men en av dem överlever, och har enligt läkarna schizofreni – eller har hon det? Hon hävdar att hon kommer från framtiden, en framtid där följderna av den terroristattack hon nu förändrat genom att inte låta bomben detonera har skapat ett fruktansvärt…