En undersökande livsberättelse, om författarens mor, hennes sista tid i livet och den dagbok hon skrivit under sina mörkaste år, som denna bok tar avstamp i. Det är också ett självporträtt, en berättelse om författarens egna alkoholism och tillkortakommanden i livet, som jag ser som en förlängning av den manodepressivitet som modern tycks ha lidit av. Det är fint att få bilden av mamman genom sonen, det är inte förskönat, han skriver naket om hur de inte haft så bra kontakt, ingen särskilt bra relation, att han inte velat ha hennes dagbok men tagit emot den ändå. Det finns en motvillighet i att skriva om henne, eftersom det också visar…